Orsaken till tystnaden här för tillfället är trädgårdsarbete. Landet kräver ränsning. Växthusbygget är på god väg att bli klart. En ny djupsäng är grävd. Sedan fick jag för mig att anlägga två nya rabatter och plattsätta en del av framsidan. Men det är ett lustfyllt arbete som gör mig lycklig.
Trädgården är min tillflykt, min sunda miljövänliga hobby.
Hörde ett vackert ordspråk:
Den som anlägger en trädgård tror på mogondagen.
De stunder när världen känns hopplös och bortom all räddnig är det fint att leva i stunden.
Känna livskraften i allt växande.
Mata själen med grönska.
Lungört och någon aurikel jag inte kan namnet på blommar så vackert just nu.
Inte bara min själ blir mätt av blommorna även humlorna och fjärilarna. Det känns fint att hjälpa dessa små vars existens är hotad.
Färgprakt.
Vitbrokig lungört är en av mina absoluta favoritert.
Vildtulpan har jag för mig att detta är.
Vintergrönan har också gått i blom.
Om ni undrar var jag håller hus? Så kanske ni nu vet.
Lycka är att få svetten att lacka, jord under naglarna. Krypandes på knä för att betrakta det spröda, ,levande, grönskande livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar