söndag 22 februari 2015

Startskottet

(Ärtskott, redo för skörd.)

Efter sjukdom inom familjen i några veckors tid, har vi äntligen tillfrisknat. Därav tystnaden här.
Men i och med dessa veckor av oro och sorg har jag fått ett annat synsätt. Jag har återigen sett hur skört livet är och hur viktigt det är att man tar vara på varje stund, för man vet aldrig när den dagen kommer när vi skils åt från nära och kära. 

Så att inte ta varandra för givet är något vi alla borde tänka på.
Att vara tacksam så länge man har sina nära runt sig.
Att njuta av varje ögonblick man får.

Kanske mindfullness inte är så dumt.
Att vara där man är för tillfället, uppskatta de ögonblicket, utan att tänka på morgondagen eller oroa sig över något man inte kan kontrollera.

Så nu när jag återigen känner livet inom mig som rinner genom mina ådror. När varje andetag är fylld av livslust. När livsglädje spritter inom mig, känner jag mig så tacksam.
Inte tacksam för de obetydliga materiella, utan tacksam för allt levande.

På något sätt känns det som ett uppvaknande, eller ett startskott.
Då passar de väl ypperligt att plantera några frön, och se livskaften växa dag för dag.
Nu har startskottet för odlingsåret 2015 såtts, både fysiskt och själsligt.

(Hägg)

söndag 8 februari 2015

Favorit i repris - Varmbädd


Såg ni Strömsö trädgårdsprogrammet som sändes i går? Blev irriterad på att de gjorde varmbädden på fel sätt (de gjorde en välgödslad odlingsbädd, men värmbädd var kanske inte rätta ordet, men i övrigt var programmet bra.) Så jag ville posta mitt inlägg igen om hur man gör en riktig varmbädd de börjar ju bli tid för det igen :).

Jag läste i trädgårdsböcker, tidningar och på bloggar om hur man gör varmbänkar. Blev ju så klart sugen testa eftersom de kliar så i mina odlingsfingrar. Ja minns att min farmor gjorde detta när jag var liten, så nu var de min tur att testa på.

Så här gjorde jag.
Först la jag ut tidningspapper på marken som jag blötte upp. (detta är det bästa om man vill slippa rotogräs)
Sedan bredde jag ut ca 5-10 cm tjockt lager med sand som jag stal ur barnens sandlåda (den sanden behövdes ändå bytas ut, de var den enda sanden som tjälen hade gått ur).
Jag jämnade till sanden med ett bräde, och gjorde samtidigt en sluttning mot söder.
Sedan radade jag fem varv med tegelstenar (så de blev en lika stor kvadrat som de fönster jag tänkt använda)
Efter sanden lade jag ett lager med halm.
Där efter en skottkärra med hästskit.
Jag hämtade dagsfärsk hästskit från en vän. I de trädgårds forum jag läst menade alla att de fungerar bäst med färsk hästdynga eftersom den  brinner snabbast och får högst temperatur vilket behövs för värmebänken. Koskit eller annan skit funkar inte lika bra.
Jag blandade även i ett lager med koskit.
Därefter ett lager med löv.
På de 60 liter hett vatten.
Sedan hoppade jag in i bädden och traskade runt för att få igång värme processen.
För att skydda värmebänken mot frost lade jag hö runt den och tegelpannor som håller höet på plats. Blir det kalla frostnätter kan man skydda fönstren med en matta eller tjock filt.
Nu ska jag vänta någon dag så att temperaturen ligger runt 40 grader.
Sedan på med ett 15 cm tjockt lager med jord uppblandat med kompost mylla.
Efter detta är det bara att så tidiga salladssorter och rädisor.

(Som ni ser har jag ju alltid nyfikna damer som kommer och inspekterar om arbetet är välgjort :) )



I mitten av maj såg det ut så här, vi kunde äntligen börja skörda.

tisdag 3 februari 2015

Längtan efter det gröna sköna


 Har en ur usel dag idag. Så jag försöker blogga fram lite glädje. 


Längtar så efter våren. När alla knoppar brister ut, fåglarna sjunger och livet känns lekande lätt.


När man går förbi en gran med färska gröna skott som man bara måste smaka på.


Tiden när det är dags att skörda i varmbädden.
Ni vet den där tiden när det finns så många roliga saker att göra i trädgården, när man inte har lust att ens gå in om kvällarna.


När man har satt de första plantorna ner i jorden  och man bara ser livskraften i allt det växande.


När kohagen bredvid är alldeles solgul av alla ljuvliga maskrosor. 

och
mm... maskrossallad... åh!

Ja idag har jag en sådan där dag när allt är bara grått, grått ute, grått inne, grått i sinne. 

Längtar efter de gröna sköna som komma skall.


torsdag 29 januari 2015

Alla kan kompostera med Bokashi




Nu måste jag berätta om något jag tycker är fantastiskt. Att man faktiskt kan kompostera innomhus vintertid, och sommartid, vare sig man bor i lägenhet eller hus! 

Nu i veckan fick vi hem vår Bokashi kompost, så nu kan vi göra toppen fin matjord av vårt köksavfall som lämnat ( en del ger vi åt hönorna, och sommartid när vi har kaniner får de skal o dyl.).

Man kan antingen köpa en bokashi hink eller så går det att kompostera i en vanlig hink med tättslutande lock. Fördelen med en bokashi hink är att man kan ta tillvara vätskan som bildas, och använda det till gödning av växter både inom och utomhus. Har man en vanlig hink man komposterar i måste man varva avfallet med tidningspapper, så att vätskan sugs upp.

Processen sker med hjälp av mikroorganismer och mjölksyrebakterier som man strör på 1msk per liter matavfall, s.k. Bokashiströ som går att köpa eller tillverka själv ( har tänkt testa göra själv om det blir lyckat kan jag blogga om det, tillsvidare köper jag ströet).

"Med hjälp av mikroorganismer omvandlas allt vanligt matavfall som kött, grönsaker och kaffesump snabbt och luktfritt till jordförbättring som direkt kan användas i rabatten och kökslandet. Den ger jorden nytt liv och medverkar till frodigare växtlighet. Kolet binds i jorden istället för att bli koldioxid och näringsämnena finns kvar." Källa: www.bokashi.se

Så med bokashi bildas inte koldioxid i luften som vid vanlig kompostering, utan kolet binds i jorden där det gör mer nytta.

Tänk va bra förrut fyllde vi en plastpåse i veckan med sådant matavfall djuren inte åt, nu kan vi istället få vår egna såjord av vårt avfall istället för att betala för att det ska köras bort och samlas på en hög. En 3 personers familj lär ska göra 1 liter matavfall per dag, vilket i långa loppet är en hel del. För att inte tala om massor av transporter. 



En sådan här påse har vi fyllt varje vecka, nu skippar vi transporterna och börjar odla i våra matrester istället. Detta blir jag helt super ivrig och inspirerad av.

Vill du veta mer om bokashi kan du gå in här, eller kolla in Bokashi gruppen på FB, där det finns många entusiaster.

Det här tror jag är framtidens matavfallshantering. De är redan stort i resten av världen, till och med i storstäderna. 

Mindre avfall mera såjord åt världen!

Obs! Detta inlägg är inte sponsorerat, utan bara så fasinerande att jag bara måste dela med mig.

Uppdaterar en annan dag om hur man går till väga när man komposterar med Bokashi.

tisdag 27 januari 2015

Ännu kan man fynda

 Jag har haft en hemsk förkylning som pågått i 4 veckor men som nu först börjar ge med sig. Förkylningar som drar all energi ur en är inge vidare. Men i går var jag och barnen på en spontan loppisrunda för att pigga upp oss, och vet ni jag hittade kanske mitt bästa fynd någånsin. 

Denna vackra senapsgula fotölj för ynka 5 euro. 
Jag blev så paff av priset att jag var tvungen att fråga försäljaren varför den var sååå billig, jag tänkte ifall den var trasig. Men hon svarade bara att de sålde ut en hel del möbler så att de skulle få utrymme för nya. 

Tjohooo! Jag kunde ju bara inte lämna denna fabulösa stol kvar. Så jag slog till, och inombords hoppade jämfota av glädje  resten av dagen.
Fotöljen var en aning smutsig i sammeten, men ingenting som galltvål och vatten inte kunde lösa. 

Gissar att stolen är nyproducerad från 30 talet, men visserligen kan den vara äldre.
Men det bästa med gamla möbler förutom charmen är att de är garanterat giftfria.
Stommen är av trä, fjädrar i metall, band i jute, stoppningen av naturmaterial. Tyget är inte sprutat med flamskyddsmedel eller smuts avisande ämnen, som är hormonstörande och cancerframkallande.

Ett bra skäl att älska gamla möbler, eller hur ?

 Några nya tallrikar fick också följa med hem. De blåa och de blommiga ( de bruna har jag från förr). Såna här tallrikar äter vi på till vardags. Gillar att blanda porslin, man behöver inte ha allt av samma serie eller tillverkare. Barnen gillar dessutom att få välja vilken de vill äta på. De har sina favoriter de med. Sedan är de ju ingen jätte förlust om en tallrik för 50 cent går i kars. För de händer ju nu som då med småbarn.

Dessa tallrikar tycker jag att passar utmärkt ihop för de är från samma tids epok, nämligen  de ljuva 70-talet. 

Jag gillar ju 70 talet. Känner mig ibland som en vilsen biodynamisk odlande hippi från 70 talet som har landat i fel tidsepok. Så 70 tals grejer passar mig perfekt.

Ett till köp jag gjorde var en sådan här ugnsform med lock som man ofta hittar på loppis. Den är en utmärkt ersättare för t.e.x såna här dyra som finns att köpa i ekobutiker. Denna betalade jag 1,50 euro för, motsvarande ny skulle ha kostat 20 euro. Men de fyller samma funktion, mat förvaring.

Så ett tips är att kolla efter om du hittar motsvarande på loppisar, om man vill plastbanta. Allt behöver inte vara nytt. 

Ännu kan man fynda fin fina grejer på loppisar för en billig slant.

torsdag 22 januari 2015

Förpackningar



Den senaste tiden när jag handlat har jag funderat mycket på de här med förpackningar, när vi strävar efter att minska vårt avfall.
Eftersom jag inte kan köpa allt på lösvikt, hamnar jag att köpa förpackade varor.

Men om vi väljer att köpa varor som är förpackade i papper eller glas slipper man i alla fall en del onödiga plastförpackningar. Dessutom går papperspåsarna att användas på nytt och glasflaskorna är toppen till mjölkflaskor, förvara mat, eller t.o.m att frysa saft och annat i (bara man lämnar utrymme för isen att expandera när den fryser). 

Jag blev lycklig när jag hittade urthekrampasserade tomater på en smidig flaska som är perfekt att återanvända som mjölkflaska. Lyckan uppstod även när jag hittade ekologisk ketchup på glasflaska ( för de är tyvärr något som går åt här hemma, barnen skulle helst av allt äta ketchup på allt, inte det bästa när man försöker hålla sockret på en låg nivå). 

Om man dessutom köper stora förpackningar så minskar de ytterligare på avfallet. Varför är alla förpackningar så små? Vi skulle lätt kunna köpa eko havregryn på 10 kg säck. För de känns hemskt onödigt att köpa hem 1kg havregryn varje vecka.

Ett tips för den som bor i Vasa med omnejd är att Aroma Bageri säljer eko mjöl på 5 kg säckar. Stora förpackningar = mindre transporter. Gillar !



Smutsgrisar som vi gillar bikarbonat på stora förpackningar. De blir billigare att köpa hem en burk bikarbonat än flera shampoflaskor och tvättmedelsflaskor. Bikarbonat kan ersätta många produkter i hemmet, deodorant, tandkräm, tvättmedel, allrengörning, fungerar som hårtvätt, propplösare, m.m.

Ja den är bra till det mesta. Här kan du läsa hur extremt många användnings ändamål bikarbonat har. Synd att den inte finns att köpas på lösvikt häromkring.

fredag 16 januari 2015

Små framsteg


 I veckan har jag gjort små framsteg mot mindre skräp. Jag köpte en del av vår mat från Punnitse & säästää, som är en butik man kan köpa mat i lösvikt från. Denna idé är toppen, men enda problemet är att man mäter upp varan i deras påsar. 

Jag skulle helst vela slippa påsarna, så nästa gång tar jag med samma påsar som jag tömt ut så blir de i alla fall återanvända. Helst skulle jag använda egna tygpåsar, men då börjar ju varorna väga mer, jag vill ju inte betala mer än nödvändigt. Handlar någon av er på punnitse & säästää hur gör ni i så fall?

 Vi bakar srörsta delen av vårt bröd själva, men ibland lämnar det någon torr brödkant så dem brukar jag spara i en papperspåse. När påsen är fylld med torkade brödkanter mixar jag dem till eget ströbröd. Super enkelt, dessutom blir det ännu en sak man slipper köpa i en plastförpackning.


 Våra hönor har börjat ge ägg igen efter att de ruggat, de är ett sant tecken mot att vi går mot ljusare tider. Underbart att få gå till hönshuset på morgnarna för att plocka in dagens ägg leverans. Återigen slipper vi äggförpackningarna.


 I veckan har vi hämtat mjölk från vår mjölkbonde. Gjorde även egen yogurt av mjölken. Då slapp vi de förpackningarna. Mjölk- och yogurtförpackningar  är de som avger mest skräp hemma hos oss. Men genom att vi hämtar mjölken slipper vi dessa.

Förutom en laktosfri mjölk/ vecka åt mig. Dricker inte mjölk förutom i kaffet. Gjorde cashewmjölk åt mig, gott att dricka, men inte i mitt kaffe, där vill jag nog ha vanlig mjölk. Önskar att jag inte vore en sådan kaffetratt. Kanske man borde detoxa bort sitt kaffesug? Men de är ju bara så gott!!!


lördag 10 januari 2015

Varför självhushåll?


Jag har kanske aldrig berättat om varför jag är intresserad av självhushåll. Det har alltid funnits där, det är mina rötter. De finns inom mig och säkerligen inom dig också. De är en naturlig del av att vara människa. Att vara självförsörjande på mat har människan genom alla tider varit. De är bara sedan 1900 talet vi inte varit det. De är fråga om ett ynka århundrade. Gentemot så länge som mänskligheten funnits.

Men bara på 2 till 3 generationer har denna fantastiska kunskap fallit i glömska. Den kunskap vi har byggt upp från generation till generation, genom flera århundraden.

Vi har varje år haft ett trädgårdsland när jag var liten, min mamma flyttade från landet till stan. Men den småskaliga odlingen om somrarna gav hon aldrig upp. Min mormor odlade ända tills hon for in på ålderdomshem, de var hennes sätt att klara sig på en liten pension. Hon sa alltid att så länge ja har päärona ( potatis) så klarar jag mig.

Så nu när jag hittade kärleken i min mammas hemby, kändes det som att jag återvände till mina odlings rötter. Fast odlar kunskapen har jag fått lära mig själv genom försök och många misstag. Ännu är jag långt ifrån fullblodad odlare. Men de är ju de som är så intressant med odling de finns alltid mer att lära sig.



En annan orsak är att jag är gift med en bonde. Man skulle ju tro att bönderna är ju i alla fall självförsörjande på mat. Men så är de ju inte, de flesta bönder köper all mat förutom den gröda de odlar själva. Visserligen har de flesta på landet egna fruktträd och bärbuskar, men få bönder idag utnyttjar den traditonella självförsörjningen året runt fast det finns förutsättningar. Därför vill jag också ta tillbaka självförsörjningen åt bondyrket.



Vi är inte heller självförsörjande på allt, de kommer vi aldrig att vara, men om vi kan bli det på en stor del av maten vi äter är det gott nog. Idag är vi självförsörjande året runt på morötter, rödbetor (som maken odlar), grönkål, jordärtskocka, ägg (förutom när hönorna ruggar), tuppkött, persilja, dill, bär, svamp, zuccini, vaxönor, äpplen och lök ( som vi fått av svärmor) och vitlök som vi fått av grannen. Dessutom är skafferiet fyllt av te på vilda växter. Jag gör en del av vår hudvård själv, men då är ingredienserna köpta, så de räknas inte till självhushåll. Jag kan ju omöjligt börja odla oliver och göra olivolja här.



 En annan sak som jag inte vet om man kan räkna till självhushåll är osten som är gjord på mjölken från en närliggande mjölkbonde. Denna ost avnjöt vi på julen. Den blev riktigt krämig och god efter att den lagrats 2 mån i vårt kylskåp. Bara temperaturen i vår källare stiger kommer jag att göra flera, för att lagra i kylskåp var inte så optimalt. Osten torkar lättare ut.

 Minns ni detta inlägg från i höstas? När jag vakumförpackade äpplena i plastpåsar med hjälp av damsugare. Jag kan meddela att de äpplena som inte var kantstötta fortfarande är fina, men de som hade fått sig en liten stöt innan lagring blev lite bruna, och något i varje påse måste man tyvärr kassera, de övriga är jätte fina. Så ännu kan vi äta av dem.
 En annan variant var att lagra äpplena i tidningspapper, ett och ett i en plastlåda med lock, den varianten har också funkat fint. Där har alla äpplena som vi hittills ätit varit fina. Så summa summa tror jag att tidningsvarianten vinner.
 Två cider flaskor står och jäser i skafferiet. De gjorde vi på äppelsaft som vi pressat i råsaftsentrifugen. Får se till påsk om det lyckades.

Egen äppelcidervinäger att tvätta håret med gjorde jag också.
Jag följde detta lite diffusa recept. 

Den lyckades och är prima till hårsköjl.
Först tvättar jag håret i lite bikarbonat blandat med vatten sedan sköljer jag av håret som vanligt. Därefter sköljer jag håret i 10liter vatten med en skvätt äppelcidervinäger i. Håret blir mjukt, rent och min hår botten mår bättre av denna metod än om jag använder eko schampo som innehåller citronsyra. Då får jag eksem i hår bottnen.


Så här fina är äpplena ännu. Men får se hur länge de räcker till.

När världen i dag ser ut som den gör, och framtiden är oviss hur den ter sig. Känns det som en trygghet att i en överkonsumerad förgiftad värld gå back to basics. Skala av de överflödiga och känna lycka i att odla sin egen mat. Ingen importerad frukt kan meta sig med hur ett eget lagrat äpple kan smaka. Smaken är ren lycka, med stolthet över att vara sin egen lyckas smed.

torsdag 8 januari 2015

Stickad ulldocka

Här hemma är stickmaskinen igång. När man väl har kommit igång är det svårt att sluta. Att handarbeta för mig är både lugnande och meditativt, som yoga men med lite enformigare rörelser.

Gillar ju att jag samtidigt skapar något.

Mitt senaste projekt är en stickad docka fylld med ull, till den snart blivande 2 åringen. 
På samma gång fick jag använda slut på lite restgarn. 


 Vet ni jag stickade dessutom för första gången i livet klart en stickatröja. De känns som en liten dröm gick i uppfyllelse. Kanske man kunde våga sig på en i vuxen storlek nu då också. En i miniatyr gick faktiskt mycket lättare än jag trodde.

Men först ska nog dockan få en till kompis att fika med. Så att tjejerna inte behöver slåss om denna.

4 åringen beställde en med rosa hår och ballerina skor. Ja, ja vad gör man inte för sina barn. Stickar dockor i några dar... :)

 Jag följde instruktionerna ur Arne & Carlos bok Sticka Dockor. Den är alldeles ljuvlig. Blir ju docktokig och vill göra alla fina kläder som finns i den. Super kul! 

Dessutom beroende på vad man använder för garn går den att göra helt giftfri. Barbie kan dra något gammalt över sig. Ulldockor med stil och personlighet är här för att stanna. 

Är du handarbetande av dig kan jag verkligen rekommendera denna, fråga på biblioteket om de har den.

lördag 3 januari 2015

Less trash, och mera självhushållning 2015

 

Nytt år. Nya möjligheter. Nya förhoppningar om att världen skulle vakna. 

Jag har inte avgett några löften, tänker inte heller göra det.
Men jag har inspiration, målsättningar och drömmar.

Inspirationen är en no trash livestyle. 
Här är min inspirations källa.
De kommer kanske inte att funka för oss. 
Men vi kan sikta på en less trash livestyle.

För att uppnå en no trash livestyle tror jag att det krävs att man bor i en stad och har tillgång till en stor markand där man får tag på allt man kan tänka sig att köpa i lösvikt.

Men för att uppnå en less trash livestyle krävs det mindre, för mig går det hand i hand med självhushållning. 
Jag har satt upp egna målsättningar som jag tror att vi klarar av att uppnå.

Mina är:

- Hämta mjölk från mjölkbonden oftare än vad vi gör nu, på så sätt slipper vi en del kartonger.

- Sluta med hushållspapper, använda handdukar i stället ( de brukar vi göra i bland, men förhoppningsvis mer nu).

- Kompostera mera. Vi har en trädgårdskompost, men vi borde skaffa en som funkar för de matrester som djuren inte äter. Alltså en sluten kompost. Detta är något jag hoppas vi verkligen kommer att skaffa.

- Odla ännu mer än vad vi gjorde i fjol.

- Förhoppningsvis bygga växthuset klart, och odla där.

- Inskaffa kalkoner eller får, för egen köttkonsumtion.

- Köp mera på refill.

- Inskaffa menskoppen som jag så länge tänkt göra men inte kommit mig för.

- Så ska vi börja pott träna lillan, så vi slipper blöjorna.

Säkerligen finns det mera man kunde göra men bättre att lägga ribban lågt. Så får man se om man orkar med mera.

Så ännu mera självhushållning detta år och förhoppningsvis mindre skräp.